Tidskriften

Tidskriften

Förståelserum, eller Ekofilosofisk tidskrift, har som mål att samla och publicera artiklar, konst, poesi och annat som handlar om att fördjupa samhällsfrågor i en ekofilosofisk anda.

Det är en digital tidskrift, som kommer ut med fyra utgåvor per år.


Om du vill läsa vår tidskrift, och stödja föreningens verksamhet, kan du bli medlem i föreningen för 250 kr. Läs mer under Bli medlem.

Du kan också köpa lösa utgåvor. Swisha då 65 kr/nr till 1230890764, och skicka samtidigt ett mejl till info@ekofilosofi.se och berätta vilken utgåva du har betalat för.


Nästa utgåva av Förståelserum kommer ut i maj 2023, och har temat "Människan".

Förståelserum, nr 4 2022 + 1 2023


Fjolårets sista utgåva är samtidigt årets första! Ett dubbelnummer utan tema (eller "En salig röra"). Läs om allt mellan himmel och jord med ekofilosofiska glasögon på.

Från inledningen:

Nej, men skämt åsido. Eller kanske inte. Kanske är det så att det bara är skämten som finns kvar i dagens läge? Det var ju lite av ett år, 2022, och här i början av 2023 ser det ut att bli mest ännu mer av samma saker. Så, i ett sånt läge, varför skulle vi nu sitta här och filosofera? Vad nu det är för nåt? Eller ekofilosofera? Är det ens möjligt? Ja, ni förstår, svaren är få och frågorna många. Som det brukar vara.

I den här utgåvan av tidskriften (som är ett dubbelnummer, nr. 4/22 och 1/23 och därför lite tjockare än vanligt) har vi inget särskilt tema, utan vi bad alla skicka in små eller stora bidrag från sin egen samling. Ni vet. t. ex. den där texten som ligger i skrivbordet, som du aldrig blir helt färdig med - skicka in den! Skrapa rent i alla skåp, det spelar ingen roll om det du skickar in är genomtänkt eller inte, poängen är idén eller tanken du började med.

Och svar fick vi. Och det blev sannerligen en röra. En salig röra. Men en röra kan ju vara så många saker, och är inte nödvänigtvis nåt dåligt. Somliga skulle säga att en röra måste benas ut, men det skulle ju kanske just vara att röra bort saker i onödan. Istället firar vi, låter de ofärdiga idéerna blomstra och jubelropen skalla: hurra för röran!

Tja. Kanske är det helt enkelt lathet, i slutet av ett knasigt (eller inte så knasigt) år. Kanske är det ett skämt (för vad finns det annars kvar att skämta om?). Eller kanske är det ett sätt att (eko)filosofera - om det nu är nåt att göra. Vi önskar i alla fall god läsning med en rörig - och rörlig? - utgåva och hoppas att ni hittar nya idéer att klura vidare på.